Jag är Barnet!

Jag är barnet som inte kan prata.
Du tycker ofta synd om mig, jag kan se det i dina ögon.
Du undrar hur mycket jag förstår, jag ser det också..
Jag förstår mycket, Jag förstår om du är glad eller ledsen, tålmodig eller otålig, 
fylld av kärlek och hopp, eller om du bara gör det plikten kräver av dig.

Jag blir förvånad över din frustation eftersom min egen är så mycket större.
Jag kan inte uttrycka mig själv eller mina behov på samma sätt som du,
och du kan inte ens föreställa dig hur total min ensamhet är ibland.

Jag konverserar inte och belönar dig inte med roliga kommentarer
som du kan skratta åt och berätta för andra.
Jag ger dig inga svar på dagliga frågor om hur jag mår
eller på frågor om världen runtomkring mig.
Jag belönar dig inte som du är van att blir belönad.
Jag låter dig inte förstå som du brukar förstå...
Jag ger dig något värdefullare...

Jag ger dig istället Möjligheten....
Möjligheten att upptäcka ditt eget inre, inte mitt.
Djupet av din egen Kärlek, Ditt engagemang, ditt tålamod och din förmåga.
Jag ger dig möjligheten att utforska dig själv djupare än du trodde var möjligt.
Jag driver dig längre än du någonsin skulle gå av dig själv.
Jag får dig att arbeta hårdare, söka svar på dina många frågor och ställa nya frågor
utan svar....
 för Jag är Barnet som inte kan prata!

okänd.


 

När jag var liten kunde jag trolla"
                                                    Jag kunde göra underverk, läka sår
 I tid och rum, jag hade makt att förvandla
 Världen eller skapa en ny. när jag var
 Liten kunde jag trolla. Det var innan
Dom lärde mig att jag inte kunde.

  Av: Jonas Gardell

           En vacker vänskapshistoria!                

       Det är historien om två vänner som promenerar I öknen.
    Vid ett tillfälle börjar dom gräla och den ene ger en örfil till den Andre
      .Den Senare, som har Ont men inget säger, skriver I sanden:
    "I dag fick jag en örfil av min bäste vän."
          De fortsätter att promenera och kommer till en OAS,
     där dom bestämmer Sig för att bada.
           Men den som fått en örfil tidigare, drunknar nästan Och Hans vän räddar honom,
              När han kommit till sans igen skriver han på En sten 
       "Idag räddade min bästa vän mitt liv!

   ".Den som givit örfilen och sedan räddade sin vän frågade..
"  När jag Skadade Dig skrev du I sanden, och nu när jag räddat dig
  Skriver du på en sten. Varför?".
   Den Andre vännen svarar
        "När någon skadar oss ska vi skriva det I Sanden där förlåtelsens vindar kan sudda UT det!
.             Men när någon gör något bra för oss, 
       bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda UT det!
   ".Lär dig att skriva dina skador I sanden och dina glädjeämnen på stenen!
         okänd*
Må du i ditt liv känna närvaron, 
        Kraften och ljuset av Din själ.
       Må Du inse att Du aldrig är isolerad, 
         Att Din själ I sin lyster och samhörighet 
          Kopplar Dig intimt samman med universums rytm.
          Må Du respektera Din egen individualitet och att Du är unik.
         Må Du inse att Din själs form är unik, 
      Att Du har ett särskilt öde här 
      Att det bakom Ditt livs fasad pågår något
      Vackert, gott och evigt. 
     Må Du lära Dig att betrakta Dig själv med
      Samma glädje, stolthet och förväntning
    Som Gud betraktar Dig  I varje ögonblick

        * Ur boken anam cara.

Dina Barn!

    Dina barn tillhör dig inte..
  De är söner och döttrar av själva livets längtan. 
   De kommer genom dig, men inte från dig, ochfastän de är hos dig tillhör de dig inte.
Du kan GE dem din Kärlek, men inte dina tankar, Ty de har egna tankar.
Du kan hysa deras kroppar, Men inte deras Själar, 
              Ty deras Själar tillhör morgondagens land, Som du inte kan besöka, inte ens I dina drömmar. 
              Du kan sträva efter att likna dem, men försök inte att göra dem lika dig själv. 
     Ty livet går ej tillbaka och dröjer ej vid igår.
         Khalil Gibran

   
   SANNINGEN
                 En dag bestämde sig Gudarna för att skapa Universum. 
            De skapade 
               stjärnorna, solen, månen, haven, Bergen, blommorna, molnen och människan.
                  Slutligen skapade de sanningen. 
                 Men var skulle de gömma den för att inte människorna skulle finna den på en gång? 
      - Låt oss placera sanningen på toppen av det högsta berget, sa en av Gudarna.
               - Nej, låt oss placera den på den mest avlägsna stjärnan, sa en annan.
    - Låt oss gömma den I de mörkaste och djupaste avgrunderna, föreslog andra Gudar. 
                     Slutligen sa den äldste och visaste Guden:
       - Nej, vi ska gömma sanningen allra innerst I människans hjärta.
              Då kommer Hon att söka efter den I hela Universum, 
                Utan att märka att Hon hela tiden bär den inom sig.
       Okänd författare



        JAG STOD VID DIN SÄNG!
                                  
 Jag stod vid din säng inatt, jag kom för att titta till dig! Jag såg att du grät, och hade svårt för att sova.
 Jag viskade försiktigt för att trösta dig när du torkade bort en tår: "Det är jag som är här.
                Jag har inte lämnat dig, jag har det bra, och  Jag är här hos dig".
                    Jag satt bredvid dig när du åt frukost  jag såg när du spillde  ut lite Kaffe.
                    
                  Jag var med dig I affären idag, dina armar började värka.
              Jag önskar att Jag kunde bära några paket år dig,  jag önskar att det var mer jag kunde göra för dig.
                Jag var med dig när du besökte min grav idag,du sköter den med sådan Omsorg.
             Jag vill försäkra dig om att jag inte Finns där. Jag gick med dig hem och såg när du fumlade med nyckeln.
                    Försiktigt la jag min hand på din arm, log och sa: "Det är jag"
                    Du såg så fruktansvärt trött ur när du sjönk ner I fåtöljen.
                      Jag försökte så hårt att få dig att förstå att jag stod vid din sida, 
                      att Det är möjligt för mig att vara hos dig varje dag.
 
                Jag säger uppriktigt till dig: "Jag lämnade dig aldrig!
                  Du satt mycket tyst, sedan log du
                         , jag tror att du då....I kvällens  Stillhet förstod att jag var hos dig.
                    Dagen är över....Jag ler när jag ser dig gäspa och säga "Gud välsigne Dig, vi syns imorgon
                   När tiden är inne för dig att gå över till andra sidan  kommer jag dig
               Till mötes, Och välkomnar dig,
              och då kommer vi återigen att gå sida vid sida.
                    Det är så många saker jag vill visa dig, här Finns mycket att se.
                   Men du måste ha tålamod lev ditt liv med glädje och med  öppet hjärta
                och du kommer att känna min kärlek och närvaro